Om några veckor tar sonen studenten. Efter tretton år är det nu dags för honom att ta nästa steg. Nya bekantskaper, andra rutiner och prioriteringar. Det är precis som det ska vara och en härlig känsla när barnen tittar ut över kanten på boet. Hur ska de ta sig vidare, när ska de ta sig vidare och var kommer de hamna? Ut och testa vingarna för sjutton det är vad livet handlar om.
Jag är helt övertygad om att barn ska flytta hemifrån och inte bo kvar hemma längre än absolut nödvändigt. Det finns så mycket att lära som bara kan läras genom egna erfarenheter och försök. I början blir resultaten kanske inte alltid de önskade eller de man hoppats på men det är som det ska. Testa och testa igen, vi har alla gjort den resan.
Ändå kommer jag stå där den andra juni med en lite klump av nostalgi och vemod i magtrakten. Jag hade det när barnen slutade dagis, slutade mellanstadiet och högstadiet. Jag tror det är en känsla av tacksamhet för att de har haft turen att fått gå i bra skolor med bra lärare och i en trygg och säker milljö. Det är inte alla förunnat men borde vara en självklar rättighet.
Jag är med i bloggutmaningen #blogg100 och idag är det dag 79/100
Leave a Reply