Det cyklas en del i Nederländerna. Utan att överdriva kändes det som en högriskaktivitet att korsa cykelbanorna i rusningstrafik.

En aningen skadeglad känsla av revansch infann sig när jag såg cykelställen. Lycka till att hitta johnen där när man ska hem. Ha!

Fjärran resmål med exotiska löften. Koffertar med sadelgjordar runt för att hålla ordning på aftonkläder och annat. Då var det mer spännande att resa.

Nu har mycket resande förvandlats till transport och upptäckarglädjen försvunnit. Känslan är nu oftare att man behöver kolla med Starbuckskassören vilken flygplats man är på.

Jag tror det var häftigare förr med safarihatt och en gnagande känsla av osäkerhet inför äventyret.

Jag vet ju att jag får wifi när jag kommer fram och att mina kreditkort löser de flesta situationer som dyker upp.

Några få grader över noll och frisk vind från nordost. Vårsvalt ute precis som sig bör efter att vintern påbörjat sin reträtt men solen! Solen som gassande från en synnerligen molnfri och blå himmel. Det känns att kroppen behöver ljuset och den nya energi som kommer med det. Ut i trädgården och fixa och plocka. Vad som helst bara det är ute i solen. Hittade också en skön plats i lä där en utomhuslatte passade perfekt.
En bra start på en skön lördag som fortsatte lika bra. Snart lite middag hos syster med familj. Barn kommer och går huller om buller. Projektledartalanger i den högre skolan krävs. Resultatet dock oklart vid pressläggning.

Snart är det dags igen. Tur att man är tidlös och inte har något bäst-före-datum. Bäst jämt helt enkelt.

Glad vår!

Mötte de här två damerna på Hagagatan. En färgklick i den mellangrå vårvintern.