Utan några som helst kostnader kan vem som helst åka skridskor på Norrvikens Sjöisbana. Sverige är verkligen fantastiskt. Det är en nästan obegriplig förmån att en sån här fin anläggning inte kostar en krona att använda. Den är dessutom väldigt lättillgängligt. Pendeltåget stannar några hundra meter bort och även bussar stannar i närheten. Har man inga skridskor går det bra att hyra på plats för en blygsam slant.

Förvisso är det en naturresurs men plogningen, personalen till kiosk, första hjälpen och parkeringsvakter behövs ju i mängder för att hålla den höga standard som anläggningen håller. Jag antar att det är ideella krafter som står för lejonparten och det gör det än mer beundransvärt. Vi passade på att lämna ett bidrag i mjölkkannan som står på isen. Gör det ni också om ni åker dit! Det är värt oerhört mycket att få  använda en sån här fin anläggning.

Igår och åkte jag och Agda långfärdsskridskor med vänner på Norrvikens fina is och njöt i fulla drag. Idag hängde vi på låset och var där redan vid tiotiden. Rundbanan har genvägar som gör det möjligt att åka 3, 7, 10 eller hela varvet på 14 kilometer. Det är lätt att hitta en längd som passar alla. Solen sken från en klarblå himmel och det var en lätt motvind på väg norrut mot Upplands Väsby. När vi vände vid den näst sista genvägen fick vi solen i ansiktet och vinden i ryggen. Njutningen var obeskrivlig när vi gled fram över isen med lätta skär.

Det här var inte sista gången vi var på Norrviken.

På vägen hem passade vi på att testa slingan på Rönningesjön i Täby. Fyra kilometer är den och inte lika väl underhållen som Norrviken men precis lika välbesökt.

Det har varit en fantastisk helg. Nu väntar soffa och muskelavslappning.