
Jag längtar ut. Sova under bar himmel, koka ägg och dricka nygjord espresso på en solvarm klippa. Vakna i dimma till mistlurarnas ljud och vänta på att solen ska värma luften och göra den klar igen. Hitta en plats i världen där vi är helt själva med havet och det vi vill och behöver ha. Snart är vi där och glider ut på nya äventyr. När eller långt bort är inte viktigt. Ute tillsammans är viktigt.
Bilden ovan är från ett blogginlägg som oavsiktligt försvunnit. Ett litet äventyr Agda och jag upplevde två kilometer hemifrån.
jag är med i bloggutmaningen #blogg100 idag är det dag 19/100


Passade också på att ta en av mina väldigt få selfies när jag tog igen mig i solen. Det blev inte så lång stund i solen eftersom jag var genomblöt och lerig efter lekstunden i skogen. Det är inte utan att jag ser fram mot lite värme igen så att lerpölarna blir lite varmare 🙂