Äntligen kan jag sitta ute och jobba. Snön är borta och det finns alltid ett hörn där det är lä. Idag värmer solen och lovar gott. Alla växter som låg som frimärken längs marken har nu rest sig och börjar se ut som de ska. Tror jag.
Lagom till vårvärmen börjar det röra sig på jobbfronten också. Hoppas verkligen att det kan bli verklighet. Det kan ha sin charm att vara hemma på dagarna men det har gått över sedan länge. Hursomhelst rör det på sig lite och hoppet spirar.
Det här är dag 93 av utmaningen #blogg100 och nu är det bara en vecka kvar. Det kommer nog kännas lite tomt när det är över.
Leave a Reply